Artikeln publicerades för första gången på Håll det 300
Jag skrollar i mitt Instagramflöde. En expedition ner i den digitala dekadensens kalla grottsystem. Reel efter reel sveper förbi, en strid ström av korta klipp rinner ner för bergets karga innerväggar. Plötsligt börjar takterna av Praise, Elevation Worships megahit känd från cirka alla kristna ungdomsmöten, eka ur min telefon. Min blick möts av en ung sminkad kille som dansar feminint för kameran. En textbubbla poppar upp: ”My transformation after I left 🌈 for christianity”. Filmen klipper och killen sänks ner i dopgraven i en modern, amerikansk megakyrka. ”My baptism”. Klipp igen och samma kille, nu i svarta träningskläder, hoppar hopprep på gymmet, slår på en boxningssäck, gör marklyft. ”Started working out”. Han sitter nu framför spegeln och spänner sig, t-shirten håller knappt för musklerna som sväller ut. Filmen klipper en sista gång. Nu ser vi en platta med legoliknande byggklossar. ”And now I’ve started my christian business to spread the gospel”. De färgglada plastbitarna byggs ihop till en mosaik föreställande Jesus.
Kommentarsfältet svämmar över av fraternalistiska lovord: ”Love seeing this”, ”Amen brother”, ”Happy to have you brother”, ”Well done brother God bless you god is so good”.
Jag fortsätter skrolla.
Ytterligare en sminkad kille dansar provokativt för kameran. Ännu en dopscen. Ännu en sekvens på gymmet. Ännu ett nystartat företag. Den här gången säljer han Jesusmålningar.
Jag fortsätter vidare ner i algoritmens svala håla. Praise igen. Sminkad kille. Dop. Gym. Han har fått en Jesusdocka i present av sin flickvän.
God is so good.
Jag må vara kristen — men trots vad mina kulturellt kristofobiska klasskompisar i lågstadiet sa så är jag inte korkad. Sakta men säkert insåg jag att dessa videor inte alls skildrar några genuina vittnesbörd från ödmjuka, religiösa småföretagare utan endast består av cyniska trick från dunklare aktörer med syfte att slå igenom i sociala medier.
Och jag finner det hela djupt osmakligt.
Ju mer jag interagerar med dessa videoklipp, desto fler matas ut av algoritmen. Det kryllar av snarlika grottbor som alla marknadsför sig själva med liknande strategier på internets mörka botten.
Actionbible är en tecknad seriebibel, Christian blanks säljer filtar med kristna tryck, Faithfulframes säljer tavlor med uppenbarligen AI-genererade kristna bilder, Solisrings säljer ringar som kan projicera bibelverser och Holymug kränger muggar med (tro det eller ej) kristna motiv.
Dessa konton använder sig av diverse olika knep för att svindla lättlurade kristna på pengar. Tjejer sitter och gråter in i kameran och beklagar sig över att ingen tycker om deras kristna konst. Videor visar kändisar som ”hånar Gud” under sina framträdanden. Någon blir utslängd från sitt hem av en homosexuell förälder på grund av sin kristna tro. Muslimska kvinnor i burka döper sig och börjar träna.
Men det tycks vara vinkeln ”omvändelse från HBTQ till kristendom” som slår igenom bäst i flödet.
Personligen är jag teologiskt konservativ nog för att kunna uppskatta vittnesbörd om förvandlade liv. Och jag klandrar ingen som tar sig i kragen och börja träna. Att dessutom använda sina kreativa gåvor för att skapa saker för Gud? Sign me up! Det uppenbara problemet är att dessa videor inte skildrar några verkliga vittnesbörd. De är lögner. En helig chimär bakom vilken Babylons giriga klor gömmer sig. Ett montage av klipp som skräddarsytts ihop till ett narrativ som kristna är alltför villiga att falla för.
Dessa narrativ spär dessutom på kulturell splittring i samhället när homosexuella målas upp som ett ”de” i kontrast till kristendomens ”vi”. En fiende på kulturkrigets stridsfält snarare än en nästa att älska. Därefter presenteras en skev vision av hur det kristna livet ser ut. Vad händer med den kristne efter att han tagit emot Jesus? Ansluter han sig till en kristen gemenskap? Delar han ut mat till fattiga? Nej, han börjar träna. Livet med Kristus handlar inte om att bjudas in i Guds frälsningsberättelse för hela världen, det handlar om proteinpulver, bröstpress och gains. Att ta hand om sin kropp är en biblisk princip men dessa videor spelar på en stoisk kulturell diskurs närmare besläktad med Andrews Tate och Joe Rogan än med Jesus från Nasaret.
Vilka krafter som ligger bakom de här kontona är svårt att säga. Handlar det här om genuina kristna som nyttjar lögner för att främjas på sociala medier, eller är det regelrätta bluffmakare som utnyttjar kristnas naivitet för att tjäna enkla pengar?
Efter att ha kollat upp ett dussintal av dessa webbsidor genom sökningar på ICANN kan man konstatera att alla webbsidor är skyddade av någon form av websekretess. Detta är inte en röd flagga i sig då flera domänleverantörer erbjuder tjänster för att garantera sina användares anonymitet och motverka spammeddelanden.
Domänerna till Faithfulframes, Brickfaith, Heavenylhug, Innovinchi och Holygifts är alla registrerade på 96 Mowat Ave, Toronto vilket är adressen till Tucows, ett kanadensiskt domänföretag. Och Christianblanks och Actionbible är kopplade till Kalkofnsvegur 2, Reykjavik, en adress som uppmärksammats i New York Times som ett hem för bluffar, identitetsstöld och desinformation. Det är nämligen på den adressen som företaget Witheld for Privacy har sitt kontor.
På grund av dessa sekretesstjänster är det svårt att slå fast några reella samband mellan dessa sidor. Däremot visar webbsidornas beteenden upp tydliga tendenser som man ser hos scam-aktörer.
De är alla registrerade under de senaste månaderna och under tiden denna texta blev skriven lades både Holybrix och Faithfulframes ner. Produkterna ser dessutom billiga ut, ofta producerade med hjälp av generativ AI och på flera sidor ser man även uppenbart slarv vilket talar emot sidornas seriositet. Holymug uppmuntrar exempelvis besökare att prenumerera på mail med texten: ”A short sentence encouraging customers to subscrie to your newsletter” och i sidfoten på brickfaith.com uppmanas man höra av sig till mailadressen hello.animeplushies@gmail.com om man har frågor, vilket tydligt indikerar att detta bara är ny front påklistrad över en gammal affärsidé.
Oavsett motivationerna bakom dessa konton så illustrerar deras popularitet och genomslag ett problem hos internetaktiva kristna.
Vi är alldeles för godtrogna.
Självklart finns det många som ser igenom dessa inläggs tunna faner, men flera stora kristna konton har delat om deras innehåll som genuina vittnesbörd på sina egna plattformar. @The_gospel_life delade en påstådd omvändelse från islam till atletisk kristendom till sina hundratusentals följare och en pastor från Angola delade ett liknande klipp till sina över två miljoner följare. I båda fall var publiken extatisk.
God is so good.
Det finns en utbredd inställning inom delar av kristenheten där man tänker att så länge någon eller något är hängivet (ofta utifrån en pingstkarismatisk modell) så är det bra. En naivitet som gör att man sväljer det mesta med kristna förtecken med hull och hår oavsett vilka motiv som ligger bakom eller vilka narrativ som befästs. Men att tro innebär inte att vara godtrogen. Som kristna behöver vi återerövra den viktiga dygden urskiljning.
Den kristendom som visat sig i mitt flöde de senaste veckorna sätter produkter snarare än Jesus i centrum och gynnar ingen annan än grottmänniskorna som räknar pengarna bakom skärmen.
God is so good.
All grafik i detta nummer av Samuel Bokenblom




En reaktion på ”Att sälja med Jesus som reklam”