Jag har sedan barndomen haft ett stort och brinnande intresse för historia. Det har inte varit särskilt starkt när det kommer till kungar och drottningar, soldater och krig, utan det har kretsat mer kring hur “vanliga” människor levde under olika perioder i historien. Först och främst har mitt intresse kretsat kring 1800-talet, precis som det gör för många andra som lever i dessa tider.
Det började när jag var 6 år gammal och fick bokserien Lilla huset på prärien som present av min pappa. Jag blev mycket glad för den, men presenten levererades också med pappas medföljande historielektion. Denna lektion är något som har följt mig genom resten av livet, och då särskilt under mitt hobby-forskande kring 1800-talet. Pappa uttryckte i historielektionen att Lilla huset på prärien utspelar sig på en specifik plats och under en specifik tid. Platsen: mellanvästern i USA och tiden: 1800-talet. Det går därför inte att rakt av översätta det man läser i böckerna till våra dagar.
På grund av det jag lärt mig genom mitt hobby-forskande, blir jag mer och mer provocerad av uttrycket “traditionella värderingar”. Som om värderingar är något man kan slå in i ett fint presentpapper och ge till resten av världen, som om man kan lägga en uppsättning värderingar på en hel population, eller ett helt folk, utan att uppmärksamma den individuella, kulturella, politiska och religiösa miljö som värderingar formas i. Att påstå att alla människor förr höll sig till samma värderingar och att därmed i förlängningen påstå att alla människor under denna tid tänkte och tyckte likadant, blir bara tokigt.
Ett av de främsta exemplen på det som brukar kallas “traditionella värderingar” är att kvinnor inte borde arbeta utanför hemmet. Detta är något av en myt som jag tror kommer av det vi alla lärde oss i skolan: “Kvinnor kom inte ut på arbetsmarknaden före första världskriget.”
Att upptäcka att detta i stort är felaktigt, kräver inte mycket mer än en googlesökning. Kvinnor har arbetat under alla epoker i historien. Det var endast i den absoluta överklassen, och endast i denna minoritet av samhället, som arbetande kvinnor ansågs vara ett problem. Kvinnor arbetade i fabriker, allmogekvinnor arbetade som pigor, kvinnor arbetade som uppassare och betjänter, som husmödrar, som diskare. Kvinnor arbetade i bagerier, butiker, skrädderier, som modister, som servitriser och senare även i kontor som receptionister och sekreterare.
Arbetande kvinnor är något som går långt tillbaka i tiden.
Vad räknas som arbete? Historiskt sett har den manlige bondens arbete räknats mer som ett arbete än det hans fru utför. Kanske alla de som förespråkar “traditionella värderingar” därför nu säger för sig själva framför tangentbordet:
“Det må väl vara hänt att kvinnor ´arbetade´, men män och kvinnor hade faktiskt olika arbetsuppgifter!” Mitt svar: “Ja, det stämmer, men det var inte alltid ett så stort tabu att bryta mot denna arbetsordning.”
Vid skörden varje år bröts arbetsfördelningen när kvinnorna gick med männen ut till fälten för att bärga grödan och om en kvinna blev änka hade hon rätt att sköta sin mans sysslor på gården så länge hon ville, eller tills dess att hon gifte om sig. Vid krigstid var detta ännu mer viktigt. När männen drog ut i krig stannade kvinnorna kvar. De var därför tvungna att hålla gården i drift, och detta innebar att de fick sköta alla sysslor. Inklusive dem som det inte sågs passande för en kvinna att utföra.
Vad som ses som manligt och kvinnligt arbete beror alltså på situationen. Men det har också att göra med klasstillhörighet och bakomliggande kultur. För en arbetande kvinna sågs det inte som ett problem att arbeta långa skift i en fabrik, men för medelklassen sågs samma arbete som skamlig för en kvinna. De kvinnor som idag förespråkar så kallade traditionella värderingar ser det ofta som en plikt att baka familjens bröd för veckan. Det finns en uppsjö av YouTube-videor där ”trad wives” lär ut hur man bakar den perfekta surdegslimpan till sin familj
Men visste ni att i viktorianska England sågs brödbakning, särskilt i bagerier, som ett manligt arbete? En bagares fru och kvinnliga anställda fick arbeta ute i butiken med försäljningen av bröd, men att en kvinna skulle baka bröd sågs som något nästintill normbrytande. Att arbeta som bagare ansågs inte kvinnligt, men att sälja brödet var inget problem.
Vad har detta att göra med Lilla huset på prärien? Att förstå värderingar utifrån sin geografiska plats, sin tid, kultur, klass och utifrån de politiska strömningar som var i rörelse under perioden är mycket viktigt för att vi ska kunna se dessa värderingar för vad de är.
Särskilt 1800-talet var i västvärlden en tid av stark politisk spänning och stora politiska omvälvningar.
Dessa politiska omvälvningar och spänningar syns ganska tydligt i Laura Ingalls Wilders böcker.
Framför allt i Lauras skildring av sin ungdom. Hon tar till exempel sitt första betalda yrke utanför hemmet när hon är fjorton år. Hon tar sedan lärarexamen när hon är sexton och flyttar till en annan by för att arbeta som lärarinna. När hon lite senare i samma bok gifter sig ber hon pastorn att ur vigsellöftena stryka det om hennes underordning i förhållande till sin man.
I böckerna ser vi en värld i förändring. Laura Ingalls själv, idolen för så många tradwives och traditionella kvinnor av idag, gör upp med just dessa så kallade traditionella värderingar. Just de värderingar som dessa traditionalister själva så starkt förespråkar.
Så vad är då egentligen en traditionell värdering? Jag menar kort och gott att “traditionella värderingar” är att vinkla historien. Begreppet innebär att man förskönar livet för en liten minoritet och säger sen att alla vid denna tid levde på minoritetens vis. Detta utan att se till den större bilden av vad som pågick i och utanför denna grupp, vilka omvälvningar som skedde under denna tid. Begreppet suddar ut den politiska och kulturella bakgrunden bakom värderingarna. Det får det att låta som om alla, alltid och överallt tog dessa värden för självklara. Detta uttryck tar inte i beaktning de kulturella, sociala, religiösa och politiska vindar som blåste genom olika grupper i samhället och genom världen.
Särskilt i Sverige under 1800-talet blåste det mycket starka politiska vindar som kom att forma människors värderingar och åsikter både på individ- grupp- och samhällsnivå. Dessa politiska vindar ven från statskyrkan, frikyrkan, olika grupper inom samhället och från staten själv.
Det var en tid av politiska och religiösa folkrörelser som starkt formade värderingarna i tiden.
Om vi suddar ut vår tids försköning av 1800-talet träder helt andra värderingar fram i ljuset än de traditionella. Vilken av dessa värderingar skulle du skriva under på idag? Testa dig själv!
1. Kommunistisk revolution, arbetare måste stå med arbetare för att krossa kapitalet.
X. Barn som arbetar i fabriker bör göra det i sexton timmars skift, då detta leder till en god uppfostran och framtida dugliga vuxna.
2. Kvinnor har lika stor rätt som män till självbestämmande över sitt liv, vi är lika mycket människor och delar samma natur.
All grafik i detta nummer av Samuel Bokenblom
